Anna

okej. redovisningen gick bättre än väntat fast den var inte perfekt om man säger så. jag skrattade till hela tiden och typ började "prata inåt" om ni förstår hur jag menar. sedan var öh, eh, haha, åh, och sen, hehe, jaha, hm och typ ganska väl använda ord. det var riktigt hemskt. kände hur jag fick feber ca femton gånger och hur mina ben sprattlade och så var jag så borta att jag snodde med en bok från olas skrivbord.

idag insåg jag hur mycket jag kommer att sakna robert som jag varit kär i sedan jag blev en del av HR-familjen. det första han sa till mig med sin stammande och breda värmländska dialekt var "jag såg på d-din rumpa att du he-eter anna, så så så nu kommer jag ihåg ditt namn". när jag såg honom slita av sin kockrock från hans stora överkropp. han är så charmig, lille gullegubben, när han gömmer sig på konstiga ställen och ger klassen konstiga och söta blickar, när han jagar stina tills hon rycker sönder hans byxor, när han berättar svaren på proven och lite såna där grejer. jag är ju så fjantig men robert är ju så snygg. haha. han är så manlig. man kan inte sluta titta på honom.

nu ska jag plugga hela kvällen och natten, tjohej, kaffe kaffe kaffe.