Anna

Ikväll gör James Morrison mig sällskap i väntan, på någonting. Jag vet inte vad jag väntar på men någonting är det, och det är inte julafton. Jag känner mig lite nervös och som ett frågetecken. Förutom James, så hör jag ingenting annat och njuter av tystnaden emellan låtarna. Idag har jag värmt mig framför en eld, som var fin och inte läskig som den var för två år sedan. Den här var mysig och instängd i en kamin. Den elden som var för två år sedan, var hemsk och utspridd i lägenheten. Kanske är det därför jag känner mig nervös idag? Men imorgon alltså, då är det jul. Vad har man åtstadkommit i år? Jag ska ta mig en tankeställare sedan, när jag kryper ner i sängen, under mitt varma och underbara täcke som jag vill ha med mig i graven. Det, om något, vill jag ha med mig. Det täcket, är det bästa jag vet. Det ligger mig alltså varmt och hjärtat, så som ägg, kaffe och hallonsylt. God jul.

Nu blir ni säkert chockade, det blir jag med. Jag har börjat dricka vatten de senaste dagarna. Typ en halv liter om dagen, från att knappt ha druckit ett glas om dagen. Gud så bra, men jag tycker fortfarande det är skitäckligt, men känner att det är dags att skärpa sig. Hur kan man tycka illa om vatten egentligen? Förut drack jag minst en liter iallafall om dagen, sen bara.. Nä, blä. Bu för vatten. Jag mår illa. Ungefär. Vatten är bara gott efter att man klippt en hel gräsmatta en het sommardag i juli. Men nej, nu ska jag skärpa mig. Vatten är ju livsviktigt och min hud kanske blir lite mindre torr, skorpiga, frasiga eller vad de nu är. Och så har jag ätit en massa blåbär, och då menar jag EN MASSA. Pappa hade visst fem stora påsar sedan i somras i frysen och de små bären bara skriker efter mig, det kan jag höra.

Jag har 1000 olästa mail i min inkorg. Yes! Jag har nu nått mitt mål, innan årets slut. Nu kan jag lämna år 2009 med ett gott samvete.

Det är ju farligt kallt ute nu om dagarna. Ja, jävlar. Igår tog jag en promenad med Paulina och hela jag var förfrusen efter det. Det gjorde så ont att gå, nerför gatan och när jag kom innanför dörren så var jag fortfarande lika frusen. Pau, som känner mig sen jag vet inte när, vet att jag har problem med att klä mig rätt. Är det varmt, klär jag mig för varmt. Är det kallt, klär jag mig för kallt. Jag har inte fattat grejen riktigt, verkar det som. Måste skärpa mig! När jag kom in åt jag mannagrynsgröt och fan, vad det är gott! Har inte ätit det sedan jag var liten eller efter att jag en gång hittade små äckliga kryp i ett hundra år gammal paket, haha. Men det har jag kommit över nu och kan äta det ändå. Vilken tur för annars missar jag ju något. Samma sak med blodpudding. Det åt jag två gånger igår och under de senaste kanske två månaderna har det nog gått och blivit min favoritmat, från att ha varit det äckligaste som finns. Nu, när jag äter det, kommer det fram minnen från barndomen när jag åt det var och varrannan dag hos Sofia i det gula huset. Bara jag känner lukten av blodpuddingen så ploppar det upp massa gulliga minnen. Samma gäller rostade mackor med marmelad, prydnadshundar och virkning. Haha. Jag vill vara barn igen och springa bort över grannarnas gårdar, bort till henne på fem sekunder och klättra i äppelträdet och sjunga carola låtar, leka med barbie och äta blodpudding.

efter en natt med kanske fyra timmars orolig sömn gick jag upp klockan sex imorse och åt frukost med pappa som precis kommit hem från hans nattskift. innan klockan var nio hade jag hunnit ätit frukost två gånger, skottat snö, städat halva huset, diskat, provat massa gamla kläder och tagit en varm och skön dusch. sedan har jag ju hunnit med annat efter klockan nio också såklart, så att jag har ingen aning om vad jag ska göra resten av dagen, eftersom jag redan gjort allt som finns i hela vääärlden, som jag skulle ha sagt när jag var liten.

Igår var jag på stan med lina innan jag började jobba. Vi fikade och handlade lite julklappar. På jobbet dränkte vi en spindel, sjöng lite (fast jag nynnar visst bara, typ, hela tiden, jämt och alltid) och på anslagstavlan i personalrummet sitter det en lapp. på lappen står det att jag, anna j, är veckans anställd! jag är rörd såklart. motiveringen var typ; anna har utvecklas väldigt mycket och har alltid ett leende på läpparna. hon är uppskattad av alla i teamet och ställer alltid upp till 100%. haha, naw!
idag ska jag laga nån indisk kyckling grej som jag tror kommer bli skitgott. annars ska jag dricka massa vatten har jag blivit tillsagd att göra och massa varma drycker för jag har jätteont i halsen.

Gissa vad som doftar så otroligt, himla, jävla gott här i lägenheten ikväll? Jo, en äppelpaj såklart! Den är precis uttagen ur ugnen (och jag brände mig inte denna gång) och nu ska den bara kallna lite innan man kan hugga in på den. Åhå, så smarrigt! Minns att när jag var liten, så var både äppelpaj och vaniljsås typ det värsta jag visste. Nu verkligen vattnas det i munnen. Jag säger bara MUMS. Puss.

Igår skulle det ha varit min enda lediga dag på en och en halv vecka, men icke. Fick ge mig iväg ändå och slita lite och då var jag inte den piggaste med tanke på att jag var ute kvällen innan. Då är man snäll. Fick iallafall en mysig liten tårtrast och det kändes ju bra. Nu är det en vecka kvar tills jag åker hem, om det nu blir på lucia, eller dagen efter. I dont know. Men runt där, nångång. Men kommer jag att sakna jobbet så kan jag ju bara ta på mig kläderna jag fått tagit hem att flasha runt i och leta fram en leksakskassa som säkert finns uppe på pappas vind eller kötta lite på bordet hemma. Det fixar sig nog. Ikväll ska vi baka äppelpaj och det blir smarrigt.
 

Föressten har jag sett Mariette från idol två gånger nu de senaste dagarna. Jag öppnade dörren till nordstan från lilla bommen där och Oj, där sitter Mariette och sjunger. Nästa dag. Igen. Hon är grym ju. Önskar att jag var ball som henne. Haha. Fast lite ball är jag redan. Snart ska jag iväg till jobbet och när jag slutat ska jag på party hos Melad! Nu hinner jag ej skriva mer. Hejra. JUST FAN. Idol spelas ju in i Göteborg tonight! Lite matte nu på morgonen.. Idol + BK + E20 (eller va fan det är för väg) = STRESSIGT PÅ JOBBET OCH MYCKET FOLK.

när jag kommer hem nästa helg, så kommer det att kännas tomt. daisyplutten är borta och hon var verkligen den charmigaste och finaste katten jag någonsin träffat. jag önskar att min framtida älskade kissemisse blir precis som hon. pågrund av det, vill jag nästan inte åka hem längre men det finns ju som tur är andra där hemma som är lika fina som daisy. mina vänner. jag saknar er och daisy. ville bara säga det. kärlek till er men mest kärlek till daisy.
 

Mina händer är, på riktigt, som sandpapper. Ingen salva i världen skulle nog kunna få bort det torra, röda, alla sprickor och sår och jag blir galen. Det ser ut som jag har röda vantar på mig för det tar liksom slut vid handleden. Varje vinter. Inte kul. Inte fint. Men något som är fint är vädret, igen. Jag ser en blå himmel och det ser väldigt kyligt ut. Vill gå ut med en termos full med varmt kaffe och sätta mig på bryggan här nere. Fast det är så jädra mycket folk där runt omkring så jag kjommer inte kunna slappna av. Men jag får se. Har föressten inte ens någon termos. Fan.

Inte länge kvar tills jag åker hem nu, så har passat på att tagit några extrapass på jobbet. Är ledig på lördag, annars jobbar jag hela veckan. På fredag ska vi kanske hem till Melad på party och sedan kan det ju hända att vi går ut. Det får man ju också passa på med innan man far hemåt. Kan ju inte påstå att statt och ett uteställe i göteborg är samma sak, direkt. Idag är himlen klarblå och det är minusgrader ute. Det är så det ska vara i dessa adventstider, så det gillar jag verkligen. Jag hoppas så förbannat mycket att pappa kommer hit nästa helg, då vill jag gå till liseberg med honom och så slipper jag åka tåg med alla hundra väskor jag säkert kommer att packa ihop. Och sen så saknar jag ju honom också, såklart. Pappi po.