Anna

jag skriver tusen inlägg som jag aldrig publicerar. tänker att Nej det här kan jag inte skriva, nej, för tänk om den personen skulle läsa det här, nej då kanske den eller någon annan tar illa upp, nej ingen fattar det här ändå, annaamj.tönt.blogg.se, det här kan jag inte skriva, nej, då tror folk att jag är konstig, men va, nej, åh vilket patetiskt inlägg, nehe, som om någon skulle orka läsa det här, nej, nu kommer ingen läsa min blogg nåt mer om jag skriver det här, men åh, tråkigt inlägg, hallå, ingen skulle läsa detta seriöst ändå, vad händer, nej, detta går inte, jag ska sluta blogga, mm, NU ska jag sluta, nej, vad ska jag då göra om dagarna? kanske kan sluta skriva efter studenten, japp, det gör jag, då startar jag en ny blogg. den ska ingen få läsa, eller kanske någon bara. ska fundera på saken. (kommer hinna ångra mig ett antal gånger skulle jag tro). gudarns. vilka problem. det snurrar i min skalle. det är så mycket som jag vill berätta men så lite som jag berättar. kanske. i min nya blogg ska jag skriva precis vad jag känner för och jag skiter i om människor tycker att jag är töntig, för då kan dom själv vara töntar tycker jag. ska skriva om mitt nya liv i storstaden. hahaha. typ som om jag vore någon expert på göteborg. kan se ett blogginlägg framför mig redan nu. gud va barnsligt det ser ut att bli. men det ska bli roligt. i min nya blogg ska det inte stå ett ord om degerfors. förutom att jag kanske har tagit mig därifrån. sen, inget mer. bye bye for good, degerfors, karlskoga och värmland.

kul att jag publicerar detta meningslösa inlägg då. nu ska jag krypa ner och gömma mig under täcket och dricka blåbärste i mörkret och hoppas på att jag inte bränner mig på tungan. tjarå.

jag äter min andra äggmackis för dagen. (två om dagen skall det vara, jag funkar inte annars) ikväll har jag varit med pau, sarah, sofie, carro, vera och blablabla (damen får jag inte glömma heller, damen var också med). vad ska man säga om dom wemosarna då? jag vet inte. inte bjöd dom mig på dagens andra äggmacka iallafall som jag behövde. nej, den fick jag fixa själv. men jag fick iallafall sällskap för kvällen och vi låg på torget och tittade på den vackra stjärnhimlen tillsammans. nu ska jag göra nånting tråkigt. sova. godnatt. puss.

igår kom lancelot hit, med en gul näsa. han hade varit lite närgången med maskrosor, tror jag. är jättetrött. sovit lite för lite, gått upp lite för tidigt, lekt och busat runt lite för mycket och druckit lite för lite kaffe. ikväll är det då klassfesten som vi planerat så länge att ha. det ska bli spännande att se hur den blir. var ju tänkt att vi skulle spela brännboll ute (som om ni inte fatta det) men självklart så är vädret skit. jaja, HR3 / AA3 (anonyma alkolister) kan nog roa sig med andra saker också.

there is no more lill anna in the cugels. tråkigt för dom, kul för mig. äntligen. jag känner mig så fri. fri som en fågel. friiiii som en fågel. jag var verkligen riktigt dum som började spela igen förra hösten. men jag var ung och dum, mer kan jag väl inte säga. nu har jag insett att det inte är någonting för mig. jag har vuxit ifrån det. detta ska firas med saft och lite party party på torsdag, för jag har ingen jäkla träning! wo ho ho! FÖR JAG ÄR FRIIIIII SOM EN FÅGEL.



trevligt var det iallafall, inte, att sitta på ett möte där jag bara satt och rullade tummarna och åt en macka och drack lite kaffi. fast det var ju såklart trevligt med kaffit och en smörgås. smörgåsen får 4 av 5 ostskivor av mig. helt okej, saftigt och mjukt bröd, grönsakerna var färska och lite knapriga men JAG VILLE HA EN ÄGGMACKA OCH DET FANNS INTE ETT ENDASTE LITET SPÅR AV ÄGG PÅ MACKAN. så därför ger jag 4 av 5 ostskivor. (dålig fantasi så jag kom inte på något annat än ostskivor att betygsätta med. ska skärpa mig, jag lovar. ge mig lite tid bara). måste även lära mig att inte vara så snäll. borde kanske egentligen ge den 3 av 5, men det var ju söta lilla falk som hade fixat dom, så 4 av 5 får det bli. falken har alltid varit min favorit i laget.

jag kom att tänka på glass förut, att jag faktiskt inte har köpt en glass i år! VA? liksom. det är förtusan juni snart. herregud. fast alltså, jag har ju ätit glass, men inte köpt EN GLASS. ni fattar hoppas jag. detta måste jag ju ta tag i! kommer säkert att bli något liknande med att ta mitt första dopp i år. förra året badade jag säkert första gången i augusti. ja, när jag var i strömstad tror jag det var. men "JAG FRYSER!", sa jag, gång på gång, dag efter dag. är väl rädd att jag ska frysa till is och flyta ut i det stora havet eller i den lilla sjön och för att sedan smälta och drunkna. jaha. jaja. pinsamt, annis. måste ju skärpa mig! förhoppningsvis så badar jag i bulgarien om ungefär en och en halv vecka. där är det ju varmt så att frysa till en isbit när jag doppar mig är kanske inte någonting som kommer att hända. men man ska aldrig vara säker..


annis är rädd för vaaaatten, nanana nana na..

har precis pratat med burger king i göteborg och jag ska ner dit i mitten av juni och testa på att jobba :D så det blir alltså göteborg för min del efter studenten. jäklar i havet vad roligt! lite träligt bara att det är i delsjömotet och kanske inte ligger så jävla bra till, haha, men vafasen, det löser sig ju :D är superduperglad och skakar av nervositet! så ja ska alltså bli stekare, eh, fyfan va underbart. haha. om han nu tycker att jag förtjänar jobbet och är duktig så har jag jobb både i sommar och höst :D

idag har jag verkligen tänkt på så mycket. på hur jag har det nu och hur jag har haft det, hur jag har mått och inte mått, på massa människor, på vad och vilka som verkligen betyder något och vad jag vill göra och en massa sånt där. det finns några få människor som jag kan prata med och jag är verkligen så glad för att jag har dom. idag pratade jag med en som jag kännt ungefär sen jag var lika stor som en falukorv, eller jag var kanske lite större. men ja, vi har kännt varandra länge och förstår varandra bra. på den senaste tiden har jag insett mer och mer vem jag är och hur jag har förändrats. jag har faktiskt, mot min förvånan pratat av mig med några få människor, som jag vet förstår mig, på olika sett. och det har varit jättebra för mig och det har nog hjälpt mig att förstå mig själv mycket mer än vad jag gjort tidigare.
 det är så mycket jag vill få sagt. känner liksom för att skrika ut så att alla förstår och vill berätta för alla hur jag tänker och tycker och hur jag är och hur jag varit. men, grejen är att jag har sjukt svårt att prata med folk. har alltid haft svårt för det och kommer väl alltid att ha, hur gärna jag än vill prata. det är nog därför jag brukar prata med mig själv. har länge undrat varför jag gör det och nu har jag kommit på. det är bara jag själv (och möjligtvis några jättefå personer) som förstår mig och jag måste ju prata med någon. nu tänker väl ni att jag är skitstörd och jättefjantig. det kanske är så, jag kanske är skitstörd och jättefjantig. jag vet faktiskt inte och det vet inte ni heller. jag får väl helt enkelt ta ett snack med mig själv imorgon för nu ska jag gå och lägga mig. godnatt.

att sätta betyg på sig själv är inte fett med lätt direkt. klart man vill säga att jag förtjänar ett mvg bara för att jag är skitbäst och helt grym på det mesta. men, jag vet ju att det kanske inte alls är så, eller ja, jo, men att min lärare inte tycker det. det är ju skolans bitch jag pratar om. om hon skulle ta av sig sina glasögon skulle hon nog inte vara lika bitchig, tror jag. hon ser ut som en liten gammal, snäll kines (med grått hår och putande läppar) utan dom. men, nu är det såhär att hon är inte snäll och hon är ingen kines. så jag vet inte.

jag tror faktiskt aldrig att jag har varit med om att en lärare försovit sig och att en elev ringt och väckt honom. idag hände det iallafall och han svarade " vaaaa va är klockan?" när vi ringde honom klockan 8 imorse i väntan på honom. "FAN, ja skulle ju ha tagit upp bröd halv åtta, fanfanfan". ungefär. fast ja. han är ju två år äldre än oss, ingen gammal gubbe. så att, inte så konstigt ändå kanske. han lämnade iallafall getterna hemma och kom till skolan en halvtimma senare typ. då hade hela klassen tagit sig frukost (cheesecake) och han blev nervös och sa "bara alla spår efter cheescaken är borta innan stina kommer!!". jag tror att han är lite rädd för henne.


egentligen ville jag bara lägga upp den här bilden, (och hoppas på att min man uppmärksammar mina rosa byxor.) men det blev en liten onödig text på köpet också. japp.

jag klarade mig undan döden idag. såg den svischa förbi ett antal gånger. trodde jag skulle få en hjärtattack eller två, eller dö av att slag på armbågen. jag ska aldrig i hela mitt liv, jobba i ett kök! inte förrän jag är redo för min död. mina nerver pallar nog inte det. idag var det min tur att tillaga den där jävla festmåltiden. ni som gått med mig i tre år, borde ha sett mig stressad och vet nog hur lätt jag blir det. idag var jag stressad, som aldrig förr. jag kunde inte sluta springa, var inne redan halv 9 och skalade potatisar för att man har ju hört talas om att NÅGON glömde bort potatis förra gången och jag ville inte göra samma misstag. jag har sån jävla prestationsångest och det är fan jobbigt. min varmrätt kan ju bara dra åt helvete. kyckligen kunde väl ha ropat på mig när den ville ut. men nej. den var tuff och låg kvar där i ugnen lite, lite, lite för länge. (min varmrätt blev torr alltså. ljug ej för mig.) förrätten då. först likande det mest ett basebollträ, men sedan blev det bra och det smakade skitgott. (jag hade laxrullar). och min efterrätt var rabarber och jordgubbspaj med vanilj och stjärnanissås och den vart fan jäkligt god, om jag får lov att skryta lite.
men jaha, det här var en dag som jag verkligen har fruktat i ungefär ett halvår. och nu är den över. pjuu.
men, en stressad annis är inget att leka med. men det är ju roligt att folk kan ha kul åt mig ibland. jag hade sån jäkla tur föressten och kom ut med mina rätter, precis den sekunden som min redovisning av rätterna började. jag satte mig ner och pustade ut och skämdes lite för min varmrätt, men. nu är det över.

jag har lekt med lanceplutt idag. han var allt från en cool bonde till en kock som sålde blommor. han visade för mig att han kunde skriva och jag visade för honom, att, det kunde jag också göra. vi drack oboy på balkongen och pratade om att det sitter en liten vaktmästare i ett träd, långt borta, typ i norge, och smyger på lancelot på min balkong, med en kikare. vaktmästaren är liten, typ SÅHÄÄÄÄÄÄÄR LITEN, så man ser honom inte, sa jag till lancelot. han blir arg om man slänger ner saker från balkongen, då kommer han med hela cirkusen med lejon och mammutar och sådär, och jagar den som slänger saker från balkongen. när han råkade tappa ett russin gick vi in, för då var det inte roligt längre, tyckte han. vi gick in och gömde oss och åt päronyoghurt.