Anna

mår väl lite bättre idag, fast känner mig fortfarande väldigt matt. när jag gick på valla, och gick hem från skolan så otroligt ofta, lite för ofta kanske, brukade jag gå hem till pappa med en inbillande eller riktig huvudvärk eller med en värkande mage. slängde mig i soffan med ett täcke, letade i frysen efter någon matlåda som jag ringt och frågat pappa som var på jobbet om jag fick ta, eller så gjorde jag mackor med skinkost eller hittade kanske glass eller någon bulle som legat och gömt sig i frysen en tid. slog på tvn och tittade på våra bästa år. man fick ju passa på eftersom det alltid visades runt kl 13 och då var man oftast i skolan annars. ibland hann man även med att titta på reprisen från gårdagen som var någon timma tidigare. tittade ut genom fönstrena runt lunchtid och hoppades på att få se klasskompisarna gå till matsalen. det kändes lika roligt varje gång att se dem gå där, till matsalen där det serverades vattnig pasta, hård potatis, smaklösa grytor osv. det ända som smakade gott var pankakorna och fiskpinnarna, speciellt när det fanns en kall, vit sås till, då brukade jag pch paulina fylla upp tallriken som vår lärare krister gjorde, med massa ärtor och konstig sallad som inte alls såg gott ut till fisken, men som smakade så otroligt gott ändå. vi brukade ställa oss brevid lärare krister och ta precis samma sallad, dressingar som han. när det var smaklös, vattnig eller hård mat brukade vi annars gå hem till paulina och äta rostade smörgåsar med antingen gurka eller ost och aprikosmarmelad och dricka flera glas med kall, god oboy. ibland brukade vi göra låtar och spela gitarr. en låt döpte vi till "i am a star" och annars brukade vi dansa och göra musikvideor i hennes webkamera (min favorit är Min kärlek).



saknar paulinas och mina år i skolan upp till 9an, mellanstadie-krister och vallaskolan lite. när han brukade läsa harry potter för oss och hans halstablettpåse som alltid låg på hans skrivbord. jag brukade alltid sitta längst fram, framrö honom och kunde alltid känna doften av starka halstabletter med mintsmak. han kunde spela dragspel och så brukade vi prata med honom på rasterna. pau och jag, nördarna, som man alltid kunde hitta brevid lärarna på rasterna, antingen krister eller lena. vi brukade stå och berätta vilka vi var kära i, vad vi hade gjort för bus och berätta om något nytt vi lärt oss på dagen. lena brukade stå lutandes mot ett brunt litet förråd, blundandes med händerna bakom ryggen. på händerna hade hon bruna skinnvantar som jag brukade få låna för att jag alltid haft så frusna händer.